lördag, oktober 13, 2007

Om politisk korruption bland journalistkåren

Josefsson intervjuas om politisk korruption bland journalister. En mycket bra analys av Josefsson får man säga, väl värd att titta på.

Asylvansinne

I dagens DN står det om en uppsnabbad asylprocess som ett projekt för migrationsverket i Flen där de asylansökande skall få vänta i högst två veckor. Det är ju bra att hela förfarandet tar kortare tid, men tyvärr så är det inte det enda som sker i detta projekt. Det står i DN,

- Inga juridiska biträden kopplas in då man räknar med att alla snabbehandlingar leder fram till ett uppehållstillstånd.

Detta är ju anmärkningsvärt, hur kan man ”räkna” med att en flykting får uppehållstillstånd innan man utrett frågan? Dessa flyktingar kommer dessutom från Irak där varje fall verkligen borde granskas. Vidare står det i artikeln,

- Nästan 1.600 ärenden har avgjorts där redan men handläggningstiden ligger på mellan fem och sex månader. Hittills har 95 procent av alla irakier fått stanna.

Siffran är mycket hög för de som beviljas asyl. Det kanske inte är så konstigt att nästan hälften av alla de irakier som söker sig till väst gör styr sin färd just till Sverige.

I artikeln står det om en läkare som flytt från Irak, han säger så här,

- Mitt jobb i Bagdad var farligt. Många av mina kolleger dödades. Några för att olika grupperingar trodde att det var läkarens fel när en ur gruppen avled.

Ja det är ju fullkomligt vansinne att anklaga läkaren varje gång det går illa för en patient. Men är lösningen att alla läkare i Irak flyr och flyttar till väst då? Hur skall man lösa frågan om sjukvård då? Skall t.ex. svenska läkare åka ner och ta över sjukvården i Irak eller hur har man tänkt sig det hela? Detta mina damer och herrar är inget annat än en fullkomligt vansinnig flyktingpolitik. Man kan inte få uppehållstillstånd bara för att man är läkare, en yrkesgrupp som dessutom är mer än välbehövlig i sitt hemland.

Till slut står det så här i artikeln,

"Att Migrationsverket nu prövar snabbehandling av ärenden är också en förberedelse för framtiden.”

- Det kan vara bra att ha funnit en form vid en större inströmning, säger projektledaren Lars Carlstedt.

Funnit en form vid större inströmning? Man räknar alltså kallt med att det kommer bli fler "stora inströmningar" efter denna flyktingström. Detta vansinne skall alltså fortsätta i framtiden också. Vi behöver alltså inte göra oss några illusioner om vilken flyktingpolitik våra politiska "företrädare" tänker föra i framtiden. Om det sitter en alliansregering eller en socialdemokratisk dito lär spela mindre roll. Möjligen är det så att en socialdemokratisk regering skulle ha en något restriktivare politik faktiskt, men skillnaden är nog inte så stor. Vi är i ett läge där riksdagspartierna och dess företrädare har en åsikt och en förmodad majoritet av befolkningen har en helt annan åsikt, detta i en mycket viktig fråga dessutom. Vi står inför ett stort demokratiskt problem, vi har en demokrati där våra högavlönade politiker inte längre representerar befolkningen helt enkelt.

Länk DN

torsdag, oktober 11, 2007

Turkiet är ingen EU-kandidat

Vi har tidigare pekat på den mycket stora diskrepansen mellan väljarnas ocjh politikernas åsikter, framförallt i värdefrågor, där politikerna som regel är mer socialliberala och väljarna mer konservativa. Men det är svårt att tänka sig någon fråga där avgrunden mellan politiker och väljare är djupare än Turkiets eventuella medlemsskap i EU. Samtliga riksdagspartier är för ett turkiskt EU-medlemsskap medan endast 10 % av väljarna tycker att det är ett bra förslag enligt SOM-institutets mätning. Nästan hälften tycker att att förslaget är dåligt. Det är ett rejält underbetyg till den representativa demokratin att dessa väljare inte alls är representerade, vare sig i EU-parlamentet eller i riksdagen.

Jag vill hävda att väljarnas attityd har goda skäl. På torsdagen rapporterade DN och SvD att turkarna kallat hem sin USA-ambassadör efter att den amerikanska kongressen kallat folkmordet på armenier 1915 för det folkmord det var. Föreställ er vad som hänt om tyskarna reagerat på liknande sätt inför en resolution om att judeutrotningen var ett folkmord för att få en bild av hur absurt detta är.

I torsdagens Världen i Fokus på TV 8 talade historikern David Gaunt om att turkarna å ena sidan ville att frågan skulle avgöras av historiker, å andra sidan styrde sina egna historiker med järnhand: de som berättade sanningen om folkmordet var tvungna att fly. En regim som agerar på sådant sätt kan inte betraktas som demokratisk och har definitivt ingenting i EU att göra.

Det finns många andra goda argument mot ett turkiskt EU-medlemsskap men för de flesta torde detta ensamt räcka. Dock inte för våra svenska politiker, som fortsätter att gå emot folkets vilja i fråga efter fråga. I längden kommer det inte att hålla: förr eller senare kommer folk att inse att riksdagspartierna inte representerar deras vilja och välja andra alternativ.

Reinfeldt närmar sig Sahlin-nivå

Hörde på morgonnyheterna att Reinfeldt avslagit förslaget från Socialdemokraterna om att begränsa flyktingars rätt att bosätta sig var de vill. Regeringens egen integrationsminister Sabuni har stött förslaget som ett led i en bättre integration. Reinfeldt säger till nyheterna att regeringens åtgärder för att sätta folk i arbete kommer att lösa dessa problem.

När Reinfeldt upprepar sitt mantra om att sätta människor i arbete som lösning på precis alla problem så framstår han närmast som en mupp med rådjursögon. Vi frågar oss hur många i Rosengård regeringen har lyckats sätta i arbete? Snart är lågkonjunkturen här enligt en enig ekonomstab. Problemet är också att vissa av landets kommuner tar emot en orimligt stor andel av flyktingströmmen som regeringen så frikostigt bjudit in till landet, detta medför stora kostnader för dessa hårt pressade kommuner. Detta gäller dock inte kommuner som de Reinfeldt bor i som Täby. En f.d. flykting som arbetar och försörjer sig själv kan naturligtvis enligt alla demokratiska principer välja själv var han vill bo, ingen har nog ifrågasatt det, men det är ju inte det som denna fråga gäller. Dessutom brukar dessa arbetande och skötsamma flyktingar försöka ta sig ifrån dessa ghetton vi fått, så fort de någonsin kan när de väl kommit på fötter i sitt nya land.

De som trodde att Alliansregeringen skulle ha en bättre flykting och integrationspolitik än den gamla Socialdemokratiska regeringen trodde fel helt enkelt. Jag träffade en hel del sådana människor innan valet och efter, en del av dem var t.o.m. aktiva Sverigedemokrater. Det är snudd på att man skulle vilja höra en offentlig avbön från dessa människor, så illa är det faktiskt

onsdag, oktober 10, 2007

Politikeravhopp

Hört att problemet med att kommunala politiker hoppar av sina uppdrag är ett stort problem i vårt land. Problemet har tagits upp och dryftats i flera nyhetssändningar de senaste dagarna. Alla partierna har drabbats och i vissa områden är det tydligen upp till en tredjedel av alla politiker som hoppar av, då är ändå de som får nya uppdrag borträknade.

För ett par månader sedan togs detta problem också upp. Den gången lät det dock som enbart ett parti som just nu ligger utanför riksdagen, var drabbat av detta problem. Ingenting sades denna gång om att andra partier också skulle vara drabbade av detta fenomen. Man upphör aldrig att förvånas över mediernas otroliga förmåga att vinkla nyheter utan att direkt ljuga, denna förmåga måste vara något det tränas hårt på i landets journalisthögskolor.

Länk SVT

måndag, oktober 08, 2007

Journalisternas partisympatier och regimtrogna forskare

Jag skrev här om hur journalisternas politiska åsikter skilde sig från allmänhetens. I lördagens Publicerat intervjuades medieforskaren Kent Asp om detta faktum.

Föga förvånande ville Asp dels tona ner hur vänstervriden journalistkåren är, dels tona ner hur viktig journalisternas politiska åsikter är för hur mediarapporteringen ser ut. Jag frågar mig hur detta går ihop med att svensk media vägrar att publicera brottslingars etnicitet, med medias ständiga
överslätande artiklar om islam och med medias propagandistiska artiklar om det mångkulturella samhället. För den med avvikande åsikter om invandringspolitiken blir det blott alltför tydligt att media på ett mycket handfast sätt låter sina politiska åsikter influera rapporteringen. Som jag skrev i min förra artikel i ämnet är media betydligt mer partiska i denna fråga än i traditionella höger-vänster-frågor.

Därför är det anmärkningsvärt att Asp inte med ett ord nämde socialliberalism-konservatism-skalan och snedvridningen där, eftersom den är mycket större än snedvridningen efter höger-vänsterskalan (för en "tvådimensionell" politisk skala som bättre avspeglar den politiska verkligheten än den endimensionella höger-vänsterskalan, se
The Political Compass).

Frågan är varför han tonar ner betydelsen av att journalisternas åsikter avviker från allmänhetens. En idé är att han helt enkelt är vänstervriden själv och därför har politiska avsikter med detta. Denna förklaring läggs fram här. En annan, som jag tror mer på, är att Asp lider av en dessvärre alltför spridda sjuka hos svenska akademiker: han vill inte "vara för spekulativ”, utan snarare "objektiv”, etc. Statsvetare som Sören Holmberg och Tommy Möller lider av samma sjuka. Dessa akademiker ägnar sig åt att undersöka allmänt accepterade hypoteser, snarare än att hitta på egna, nydanande, hypoteser. Deras arbete saknar inte all betydelse, men för det mesta blir reaktionen på deras undersökningar mest ett ”jaha”.

Men effekten av deras ”objektiva” attityd blir som så ofta när det gäller ”objektiv” samhällsvetenskap inte "ingen effekt alls" utan att att den rådande ordningen stärks. Eftersom Asp inte tar upp den snedvridna rapporteringen kring invandringen, och eftersom Holmberg och Möller inte talar om hur invandringskritiska röster tystas med alla medel, verkar det som om vi inte har något problem. Att inte göra något, att inte påtala några brister, kan vara lika effektiv maktutövning som att göra något.


Några som vet det är marxisterna, som gjort en del tankeväckande analyser av subtila tyoer av makt. En lättläst och tydlig redogörelse för detta perspektiv är Steven Lukes Power. A Radical View. Marxistiska analyser kan vara till stor hjälp för oss invandringskritiker, eftersom den maktutövning socialister utsattes för förr i tiden liknar den maktutövning invandringskritiker utsätts för idag. Sorgligt nog har dagens socialister glömt bort sina gamla läromästares insikter. Alternativt vägrar de erkänna att några andra än de själva kan drabbas av orättvis maktutövning.

Sverige vägrar utlämna brottsling till Ryssland

Högsta domstolen i Sverige gav klartecken till utlämning av en tjetjensk medborgare. Högsta domstolen gjorde bedömningen att det finns stor chans att mannen verkligen är skyldig till bl.a. människorov. När frågan hamnade på regeringens bord så avslog regeringen Rysslands begäran. Detta efter att Ryssland avslagit en rad krav som den svenska regeringen ställde. Regeringen begärde bl.a. att få tillgång till fången dygnet runt i Ryssland, en begäran som sannolikt de flesta länder inte skulle ha accepterat, inte heller Ryssland gjorde det.

Så en sannolik brottsling sitter i svenskt fängelse i stället. Historien förskräcker dock. Jackie Arklöv begärdes hem till Sverige, här släpptes han dock mot all logik i brist på bevis. Resultatet vet vi alla. Ryssland reagerar också på att vi släppt misstänkta till bl.a. Egypten, men alltså inte till Ryssland, det är märkligt. Dessutom lär inte Sverige få hem brottsmisstänka från Ryssland efter detta. Allvarligast är dock om polissamarbetet skadas mellan Ryssland och Sverige när det gäller organiserad brottslighet och liknande, om detta sker betalar vi ett mycket högt pris för regeringens politiska markering, ett pris svenska folket får betala, inte regeringen.

Länk Ekot

söndag, oktober 07, 2007

Överslätande artikel om islam av SvD

Trots att islamismen går framåt i land efter land fortsätter svenska media att tysta ner och släta över. Senast idag skriver SvD om att "extremisternas måltavla är inte väst utan andra muslimer". Detta applåderas förstås av vänsterbloggare (som samtidigt attackerar SvD:s mycket (alltför, egentligen) måttfulle islamkritikern Per Gudmundson): som tidigare noterats här på bloggen växer sig Marx-Muhammed-pakten sig stadigt starkare.


Som vanligt är det de öar av anti-jihadism, främst i Väst, som trots allt existerar, som tas upp. Att det däremot predikas radikal islamism i källarmoskéer i Rosengård talar man tyst om. Inte heller nämner man att det i moskén på Medborgarplatsen har sålts ljudband med mycket grov antisemitism. Samma moské har drottningen av alla halalhippies, Mona Sahlin, aningslöst besökt. Mona kan besöka radikala moskéer och vill förhandla med Hamas, men hon är tveksam inför ytterligare debatter med Sverigedemokraterna. Tala om att sila mygg och svälja kameler.



Även bland muslimer som inte stöder jihadisternas terror återfinns en rad mycket suspekta politiska uppfattningar. Ordföranden i Sveriges största muslimska organisation, Sveriges muslimska förbund, Mahmoud Aldebe, har bl a krävt införande av sharialagen för muslimer i Sverige. Trots detta har hans organisation nära kontakter med socialdemokratiska Broderskapsrörelsen. Även broderskapsstyrelseledamoten Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap, motsätter sig debatter med Sverigedemokraterna. (s) dubbla standards för muslimer och svenskar (sverigedemokrater) är otroligt hycklande: skulle man döma muslimer lika hårt som man dömt Sd skulle man aldrig drömma om att tala med dem, mycket mindre samarbeta med dem.


Mer moderata Svenska islamiska samfundets ordförande Abd al Haqq Kielan, menar att:


Det är tveksamt om kvinnor bör ha rätt till ett eget socialt liv utanför hemmet.


Kielan ses dock som något av ett mesigt blötdjur av riktiga hårdingar som Aldebe och har attackerats hårt av den senare. Det är dessutom ingen slump att Aldebe göms undan medan Kielan får figurera i alla möjliga mediala sammanhang: den senare är mer moderat och dessutom svensk (hette tidigare Leif Karlsson). Han passar perfekt in i medias överslätande propaganda.


Ingenting av detta nämns i SvD:s artikel, och vad värre är, den ger en felaktig och överslätande bild av radikalismen inom islam.Den som vill skaffa sig pålitlig information om islam i Sverige, invandringen, mångkulturen, mm, kan helt enkelt inte lita på svensk media. Den sysslar med propaganda snarare än med opartisk nyhetsförmedling.

Svenska företags hemsidor utsatta för organiserad hackning

Svenska småföretags hemsidor har blivit utsatta för organiserat sabotage av hackare från främst Turkiet. Det är tydligt att företagen blivit utsatta för att de just är svenska, i vissa fall har politiska budskap planterats som t.ex. "Du har blivit förbannad eftersom du har ett svenskt företag". En av företagarna, Dennis Lood, kopplar attacken till Lars Vilks barnteckningar av den numera uttjatade rondellhunden.

Man tar sig för pannan, en konstnär publicerar några streckteckningar som skulle ha kunnat komma från en uttråkad elevs mattebok. Reaktionen från stora delar av den muslimska världen blir våldsam med diverse fatva och annat skit. På ett ställe i SvD kan vi se en konstutställning där en konstnär stolt visar upp djursex och andra perversiteter och kallar det konst (nej jag tänker inte länka) ingen reagerar. Ja, på ena sidan en överkänslighet som gränsar till det infantila, på andra sidan är tydligen allt tillåtet bara man kallar det konst. Min uppfattning är i alla fall glasklar, Turkiet är inte moget för ett EU-medlemskap.

Länk SvD