lördag, augusti 09, 2008

Dagens boxning - OS

Det gick väldigt dåligt för de svenska boxarna i dagens matcher. Två svenska boxare blev tydligt utslagna av två ryska boxare som var ett par klasser bättre. De båda svenska boxarna Kennedy Katende och Naim Terbunja fick lite dåligt betalt av domarna. Det spelar dock inte någon större roll, de hade förlorat även utan denna minusbonus. En annan boxare som jag inte tog namnet på boxades i dag också mot en indier. Boxaren bor och lever i Sverige men har dubbelt medborgarskap, han valde att boxas för sitt hemland Gambia. Frågan är återigen varför man väljer att boxas för det land man i princip skall ha flytt ifrån, när man fått svenskt medborgarskap. Jag kunde inte hålla på den "svenske" boxaren utan blev nästan glad när han blev utboxad av indiern.

UPPDATERING:

Enligt SVT så försökte Badou från Gambia att ta sig in i den svenska OS-truppen, men misslyckades. Då kommer ju saken i ett annat läge och jag får ta tillbaka det jag skrev ovan om honom. Ber om ursäkt Badou;-)


Länk DN

fredag, augusti 08, 2008

Tännsjö har aldrig idrottat

Filosofen Torbjörn Tännsjö skriver på DN-debatt och för fram åsikten att dopning av idrottsmän bör tillåtas. Kriget mot dopning är ändå förlorat resonerar Tännsjö. I framtiden, om inte redan i dag, så kommer det bli omöjligt att upptäcka idrottsmän som dopar sig. Dessutom för Tännsjö ett resonemang om att idrott och politik verkligen hör ihop. Det måste man hålla med om efter alla politiska demonstrationer som skett i idrottssammanhang. Tännsjö menar att vi accepterat att idrott och politik numera hör ihop. Det är ofta andra politiska intressen som skall snylta på idrotten dock, intressen som aldrig ställer några krav på näringslivet och handel. Detta skall vi aldrig acceptera och det krävs nog inte så mycket samhällsdebatt för att människor i gemen skall ställa sig bakom åsikten att intressen som aldrig ställer krav på politiker och näringsliv inte plötsligt skall snylta på idrotten när tillfälle uppenbarar sig.

Åsikten att vi har förlorat mot dopningen verkar tunn den också. Inom vissa idrotter på sjuttiotalet och åttiotalet var man helt enkelt tvungen att dopa sig för att kunna ta medalj på större mästerskap. Denna utveckling har helt klart gått tillbaka och de flesta segrare i dessa idrotter är rena från dopning i dag, om än inte alla. Det som verkligen är fullständigt vansinnigt i Tännsjös resonemang visar sig när han skall förklara vad som skall ersätta dagens dopningskontroller. Så här skriver Tännsjö.

Om man införde en högsta tillåten gräns för muskelmassa skulle (elit)idrotten dessutom bli jämställd. Kvinnliga idrottare skulle få möjlighet att inhämta männens försprång i muskelstyrka. Olika system av klasser, baserade inte på kön utan på sådant som längd, vikt och muskelmassa, kan också bidra till att avliva manschauvinistiska och homofoba fördomar i samhället, eftersom de medför att kvinnor och män kan tävla mot varandra på lika villkor.

Ha, ha, bara en akademiker som aldrig tävlat eller idrottat själv kan komma med ett så fullständigt vansinnigt förslag, det är faktiskt något av det värsta jag hört. Inte ens från småbarn har jag någonsin hört ett så tokigt förslag. Införa en högsta tillåten muskelmassa? Hur skulle man mäta den då? Om någon tyngdlyftare hade tränat tillräckligt hårt skulle han helt enkelt inte få tävla, en mindre träningsvillig person skulle vinna tävlingen för att han låg under högsta nivån. Eller så skulle bara kvinnor vinna alla klasser då de avgjort har en mindre muskelmassa än män. Kul tävlingar Tännsjö, men inte en normalt funtat människa på hela jordklotet skulle vilja se en sådan tävling. Varför inte införa en maxstorlek på testiklarna, och en högsta nivå för testosteronproduktionen hos idrottsmannen. De med för stora testiklar producerar för mycket testosteron och kvinnor som ju inte har några alls skulle få en jättechans i jämställdhetens tecken. Det skulle i ett slag avliva alla manschauvinistiska tendenser. De män som skulle tillåtas delta i tävlingarna skulle alla vara någon slags halvfjollor och ses som föredömen hos det uppväxande släktet. Tännsjös idéer är i grunden sjuka. Akademiker som inte har en aning om vad idrott handlar om skall kanske lämna över debatten till andra. Jag förstår att frestelsen är stor att få publicera sig på DN-debatt inför en olympiad, men det är inte värt att förstöra sitt rykte bara för att tillgodose denna frestelse. Vidare skriver Tännsjö som fullständigt tappat alla koncepter.

Till fördelarna hör, tvärt emot vad människor i allmänhet tycks anse, att en atavistisk föreställning om rättvisa, vilken härskar inom idrottsrörelsen, en gång för alla kommer på skam. En huvudidé inom elitidrotten är att den individ som rent genetiskt är bäst lämpad att vinna också ska göra det. Och, som en följdsats, att den som är dåligt genetiskt utrustad ska finna sig i sitt öde.

En huvudidé inom idrotten är att du väljer din idrott efter dina förutsättningar och den som tränar hårdast och smartast samt har bäst tävlingsnerver vinner. Du har inte en aning om vad idrott handlar om Tännsjö. Återvänd till ditt akademiska kall och lämna över sportsliga debatter till den som vet vad det handlar om, du har ingen aning Tännsjö. Den som är undermåligt genetiskt utrustad kan förövrigt ägna sig åt att bli filosof, inget dåligt "öde". Men då skall dessa med "dålig" genetisk utrustning inte hämnas på idrotten genom att komma med förslag liknande Tännsjös. Vidare skriver Tännsjö så här.

Prestationshöjande preparat och medicinska interventioner kan också medföra en fortsatt slakt på olika rekord, ständigt mer hisnande upplevelser för oss som betraktar spektaklen. Uppgiften är inte längre att utröna var gränsen för vad som är mänskligt möjligt går, utan att tänja på den.

Nja, den enda hisnande upplevelsen är nog att läsa denna fullständigt vansinniga artikel. Skulle man införa de regler som Tännsjö beskriver här med högsta tillåtna gränser för alla naturliga parametrar så att kvinnor skulle tävla på lika villkor som män, men fullproppade med kemiska medel, skulle det nog inte bli någon rekordslakt alls. Man får hela tiden känslan av att Tännsjö inte har en aning om vad han talar om. Dessutom kommer Tännsjö själv in på aspekten att ingen människa skulle viljan se på den typ av idrott han målar upp här. Det Tännsjö gjort med denna artikel är att fullständigt ha eroderat sitt rykte och trovärdighet, detta med en enda artikel.

Länk DN

måndag, augusti 04, 2008